Vandring från Abiskojaure till Alesjaure

Torsdagen den 17 juni

Det är solsken och varmt när jag stiger upp. Det har varit mycket stök och oväsen tidigt från tidig morgon men jag har ändå kunnat sova.

Jag lagar mat och börjar samla ihop mina grejor. Stugvärden heter Kurt och jag pratar lite med honom innan jag lämnar fjällstationen. Klockan är 11.00

Jag går tillbaka över Abiskojokka och ansluter Kungsleden som första biten går genom en vacker och ljusgrön fjällbjörkskog. Sedan går den vidare uppåt ut över en vidsträckt dal bevuxen med gräs och låga buskar.

Uppåt igen sedan på en bro över en strid jokk, uppför en ravin sedan brant uppåt. Vinden tilltar

, solen går i moln och det känns kallt. Att gå uppåt är jättejobbigt och tar på krafter. Man måste vila och hämta andan.

Till slut är jag uppe på en högplatå medan leden rundar ett högt berg. Ju längre upp jag kommer desto kallare blir det. Som tur är har jag vinden i ryggen. Till slut rätar leden ut sig och går ut över ett höglandsområde. Efter flera timmars vandring når jag ett sjösystem som jag kommer att följa i flera timmar till. Jag ser några inhägnader som om några veckor skall användas vid renutskiljningen. Jag kämpar mig vidare till slutet av sjösystemet där fjällstationen Alesjaure ligger. När jag kommer fram har jag gått i åtta timmar och är helt slut.

Fjällstationen öppnar först dan därpå men stugvärdarna är redan där. Jag väljer att bo i säkerhetsstuga (där kan man alltid bo även när fjällstationen är stängd). Här bor redan Jessica och Wim som jag träffat i Abiskojaure. Dom väntar mig och vi berättar om hur vi upplevt den långa vandringen.

I Alesjaure finns en bastu och även om jag är jättetrött bestämmer jag mig för att bada bastu tillsammans med stugvärden Janne. Wim väljer också attt bada bastu. Utsikten från bastun är magisk, som att sitta mitt i ödsligheten. Janne är underhållande och mycket trevlig. Vi har en skön stund där inne men till slut måste jag tillbaka till stugan för att laga mat.

Det är ljust och fint när jag alltför sent går och lägger mig efter en lång och utmattande

vandring.

Jag skulle behövt en vilodag här i Alesjaure men tyckte inte att jag hade tid till det.